Richard Saxon, The Stars Came Down (1964)

Richard Saxon, Mot okända mål [The Stars Came Down] (1976 – B. Wahlströms bokförlag, Kosmos [20]).
Jag brukar inte vara särskilt elak, men detta måste sägas: Mot stjärnornas okända mål är en styggelse till bok. Huvudpersonen verkar lida av megalomani; fullständigt självupptagen och övertygande om sin egen förträfflighet. Därtill lättkränkt och med fascistoida världsherraväldetendenser – eller förlåt, hela universum vill han styra över, fast oklart varför. Kort och gott en karaktär man inte kan känna det minsta sympati för. Dessvärre tror jag att författarens ambition snarare var att teckna ett porträtt om den komplexa förändring en människa står inför när man ser sig som ensam i universum, men resultatet är en person med Napoleonkomplex som man helst skulle vilja skicka till Gulag.

Richard Saxon, The Stars Came Down (1964) | credit ISFDB.

Richard Saxon (pseudonym för Joseph Lawrence Morrissey) är föga känd, med endast ett fåtal titlar utgivna. I denna roman tar han rejält med vatten över sitt huvud och istället för att välja en historia och gräva i den på djupet så ger han sig i kast med att kombinera ett tjog SF-teman i en och samma bok. Här finns:  ’sova flera tusen år och vakna ur kryosömn’, ’vad händer med robotar som utvecklar intelligens?’, lite allmän post-apokalyps, framtida ’jättefantasiunderbara civilisationer’, konstig rymdstrålning som ger honom nya förmågor (och gör honom radioaktiv så att folk som träffar honom dör), osynliga, okända men vänliga intelligenser, telepatiska samtal och telekinesi. Och både elaka och snälla robotar, samt robotkrig – allt på dryga 150 sidor. Jösses!

Som väntat blir det inte gott & blandat av detta, snarare glass med sillsmak toppat med lakrits. Mer än så orkar jag inte skriva – som tur är ligger en bra bok av Clifford D. Simak på nattduksbordet och väntar.

Betyg: (1 av 5 | en bok att undvika)

Richard Saxon, The Stars Came Down (1967) | credit ISFDB.

Spara

Advertisements