Robert Silverberg, The World Inside (1971)

 

Robert Silverberg, Innervärlden [The World Inside] (1975 – Delta Science Fiction [36])
Riktigt bra SF drar ut ett samhällsfenomen långt i tangentens riktning utan att tappa fotfästet. Det är en delikat avvägning: för långt bort från nuet riskerar handlingen att bli bisarr och abstrakt, och om för nära i tid kan den bli irrelevant och snabbt daterad. De riktiga duktiga författarna balanserar denna gräns mästerligt, men det är svårt. Riktigt svårt. En uppseglande favorit i mitt stall av SF-författare är Robert Silverberg. Hans Tidens fångar (Hawksbill Station) var förträfflig och därför var det med förväntan jag satte tänderna i Innervärlden (The World Inside, 1971).

Romanens utdragna tangent är en tilltagande befolkningsökning och hur mänskligheten parerar den inbyggda driften att bidra till släktets fortlevnad med ett begränsat fysiskt utrymme. I denna framtidsvision bor merparten av de 75 miljarderna människorna i urbmoner – gigantiska 1000-våningshus där varje våning kan husera flera tusen personer. Urbmonerna står sida vid sida i klungor, omgivna utav ändlösa automatiserade jordbruksområden. Innevånarna i urbmonerna – i innervärlden – anser sig leva i ett Utopia, präglade av en religiöst och samhällsbetingad drift att föröka sig. Det är signesamt att få barn. Lycka och framgång mäts dels i hur många barn man har och dels på vilket våningsplan man bor. Våningsplanen slås samman till olika städer, men inga begränsningar finns för rörelsefriheten. Men folket i det nedre våningsplanen, med namns som Warszawa och Prag, blandar sig sällan med folk från högre våningsplan (som har ”finare” amerikanska eller franska namn) – det är en social stratifiering som också sammanfaller med yrkesverksamhet, med arbetare på längre plan, tjänstemän på högre plan och ledningen allra överst.

Robert Silverberg skildrar livet i urbmon 116 genom en samling livsöden från olika våningsplan. Deras liv tangerar varandra, men den röda tråden är mer frågan om hur människan anpassar sig till detta artificiella liv. Hur vidmakthålls lyckan? Hur kan dessa samhällen fungera och utvecklas? För under känslan om det perfekta samhället, påstått frikopplat från de negativa effekterna av befolkningstillväxt, finns det skavanker som skaver. Hos vissa en längtan ut. Hos andra undertryckta känslor av svartsjuka och aggressivitet. Det är dock inte en roman om groende revolution, utan snarare om individer som inte passar in: helheten fortsätter sin framgångsmarsch i fertilitetens namn.

Robert Silverberg, The World Inside (1972), cover by Dean Ellis | credit ISFDB.

En ledande tes är att människan anpassat sig både kulturellt och genetiskt till inomhustillvaron. I den kulturella formen rör det sig om konfliktlösning genom ett nedmonterande av sexuella tabun. Även om giftermål och sexualdebut sker direkt efter könsmognad finns inga samhällsmässiga trohetskontrakt. När religionen är fertilitet och sexualiteten fri är det tvärt om osignesamt att förtrycka eller förneka sexuella kontakter. Män och kvinnor går nattgång – till och med förväntas att ha många partners. Inga dörrar är låsta och vem som helst kan komma in på natten och fråga om att få toppa eller skreva (nyord för ni vet vad). Kort sagt: ingen sociala tabun är kvar när det gäller sexualitet. Grundtesen är att detta förebygger antisociala tendenser och bidrar till ett stabilt samhälle. Mycket av romanen handlar just om detta: sexualitet som även om den är frigjord också blir mekaniserad och ett slags maktmedel. Vanligtvis sker nattgång inom städerna, men folk från de övre våningsplanen letar sig stundom ner till de lägre nivåerna och strebrar på väg uppåt kan ligga sig till framgång högre upp.

För de personer som bryter ihop finns bara två vägar. Antingen modifiering/omprogrammering med läkemedel och terapi, eller att åka med huvudet före i nedkastet och återanvändas som energi i de stora reaktorerna på bottenplanet.

Det är en lysande framtidsvision! Efter första kapitlet ställde jag mig tveksam till om konceptet skulle hålla, men i och med de olika facetterna på urbmonlivet skildrat genom en rad människoöden vävs trådarna ihop till en helhet. Vi får följa dataskötaren som smiter ut i jordbrukssamhället, den unge strebern som strävar upp mot administrationens höjder i Louisville, paret som undertrycker sina svartsjukekänslor, forskaren som studerar nittonhundratalet och den barnlösa kvinnans rädsla för att förflyttas till den nybyggda urbmon i grannskapet. Hopp, resignation och naivitet, allt i en smaklig mix.

I och med att det var länge sedan jag bloggade känner jag mig extra generös och ger denna roman högsta betyg. Väldigt signesamt.

(Betyg: 5 av 5)

 

Galax, Laissez faire produktion AB (1985-1986)

Kortvarig utgivning av mestadels äventyrsbaserad SF som var 20-30 år daterad redan vid tidpunkten för publicering. Förlaget var Laissez faire produktion AB, vilket också gav ut de mer högkvalitativa Nova Science Fiction och Nova Pocket.

Galax was a short-lived SF series with only 9 titles published 1985-1986. It mainly focused on adventurous SF originally written in the 1950s-1960s and of limited literary quality. The same publishers also produced the journal Nova Science Fiction and the novel series Nova Pocket.

  1. Lester del Rey, Revolt på Mars (1985) [Badge of Infamy – 1963]
  2. Leigh Brackett, Skugga över Mars (1985) [Shadow over Mars – 1951]
  3. Eric Frank Russel, Agent i rymden (1985) [Next of Kin – 1958]
  4. Poul Anderson, Stjärnornas nomader (1985) [The Peregrine – 1956]
  5. Keith Laumer, Striden om framtiden (1986) [The Glory Game – 1973]
  6. Poul Anderson, Rymdkadett Flandry (1986) [Ensign Flandry – 1966]
  7. Börje Crona, Värld i fara (1986)
  8. Walt Richmond & Leigh Richmond, Gallaghers glaciär (1986) [Gallagher’s Glacier – 1970]
  9. Keith Laumer & Gordon R. Dickson, Planetjägarna (1986) [Planet Run – 1967]

Atom-boken, Pingvinförlaget (1957-1959)

Omskriven som Sveriges genom tiderna absolut sämsta SF-serie. Serien består av översättningar från det engelska förlaget Curtis Warren som under tidigt 1950-tal gav ut ett hundratal SF-titlar. Merparten av författarnamnen är så kallade House Names, som delades mellan flera författare på förlaget. De flesta Atom-böckerna verkar ha skrivits av David O’Brien eller Dennis Hughes. De svenska omslagen är reproduktioner av originalen.

Translations of 22 of the 98 SF titles from the UK publishing house Curtis Warren, all originally published in the early 1950s. Mainly written under pseudonyms or House Names, and above all written in a haze. The online SF-encyclopedia states: “It remains a possibility that some of the 98 titles might have some intrinsic interest”.

  1. Lee Elliot, Rymdspionen (1957) [The Third Mutant – 1952]
  2. Brian Shaw, En förlorad värld (1957) [Lost World – 1953]
  3. Lee Elliot, Bortom tid och rum (1957) [Overlord New York – 1953]
  4. Kris Luna, Hemlig agent Z 90 (1957) [Operation Orbit – 1953]
  5. Lee Elliot, Fången på planeten Amor (1957) [“A” Men – 1952]
  6. Grant Malcom, Gröna mandarinmysteriet (1957) [Green Mandarin Mystery – 1950]
  7. Denis Hughes, Invasion mot Jorden (1957) [The Earth Invasion Battalion – 1950]
  8. Kris Luna, Radiumladdningen Stella (1958) [Stella Radium Discharge – 1952]
  9. Brian Shaw, Skeppen från Vero (1958) [Ships of Vero – 1952]
  10. Neil Charles, Döden tur och retur (1958) [Twentyfour Hours – 1952]
  11. Dee Carter, Purpuröarna (1958) [Purple Islands – 1953]
  12. George Kinley, Måndiktatorn (1958) [Ferry Rocket – 1954]
  13. Rand Le Page, Kriget i rymderna (1958) [Time and Space – 1952]
  14. Denis Hughes, Kriget på månen (1958) [Moon War – 1951]
  15. Neil Charles, De tre demonerna (1958) [Research Opta – 1953]
  16. John Lane, Det herrelösa rymdskepet (1958) [Mammalia – 1952]
  17. Gill Hunt, Onda världar (1958) [Hostile Worlds – 1951]
  18. Von Kellar, Rymdens rivaler (1958) [Ionic Barrier – 1953]
  19. Eric Crane, Anfall från rymden (1958) [??]
  20. Neil Charles, Den ödesdigra rubinen (1959) [Land of Esa – 1952]
  21. John Lane, Okänd värld går under (1959) [Maid of Thuro – 1952]
  22. Berl Cameron, Hämnaren (1959) [Cosmic Echelon – 1952]

Nova Science Fiction (1982-1987)

Klassisk svensk SF-tidning från 1980-talet utgiven av förlaget Laissez faire. Förgrundsgestalterna och tillika redaktörer var John-Henry Holmberg och Per W. Insulander och de gick ut hårt med höga ambitioner. Målet var att ge ut en relevant tidning där det bästa och senaste av engelskspråkig SF skulle erbjudas till en svensk publik, men också vara en arena där inhemska talanger kunde möta en större publik. Samma förlag gav senare ut serien Nova Pocket med ett gäng mycket bra titlar. Trots ambitionen klarade inte tidningen den långsiktiga utgivningen och verkar ha dött sotdöden då den gick över till att bli en prenumerationstidskrift 1987. Noterbart är att den återuppstod 2004 och gavs ut i ytterligare 16 feta nummer, det senaste (sista?) 2014. För den inbitne fantasten serverar jag en komplett förteckning av noveller för perioden 1982-1987 längst ner på sidan. Dessutom fanns i varje nummer ledare, recensioner och andra typer av fördjupningar i ämnen kring SF.

An ambitious but rather short-lived Swedish science fiction magazine. The aim was to present translations of the best current UK/US SF and to allow some domestic writers an outlet for a wider audience. A complete table of content can be found below.

 

Utgivning Nova Science Fiction

1982:1

  • George R. R. Martin, Korsets och drakens väg (1979 – The Way of Cross and Dragon)
  • Poul Anderson, Jägarnas måne (1978 – Hunter’s Moon)
  • Clifford D. Simak, De dansande hjortarnas grotta (1980 – Grotto of the Dancing Deer)
  • John Varley, Flygraid (1977 – Air Raid)
  • James Tiptree, Jr., Vi som stal drömmen (1978 – We Who Stole the Dream)

1982:2

  • Kate Wilhelm, Staras flonderan (1966 – Staras flonderans)
  • Spider Robinson & Jeanne Robinson, Stjärndans (1979 – Stardance)
  • Bertil Mårtensson, Rock & Roll och marsianer (1982)
  • Robert A. Heinlein, Pionjären (1949 – Delilah and the Space Rigger)
  • Gene Wolfe, Hjälten som varulv (1975 – The Hero as Werwolf)

1982:3

  • Poul Anderson, Kyrie (1968 – Kyrie)
  • George R. R. Martin, En sång till Lya (1975 – A Song for Lya)
  • John Varley, Omvänd sommar (1975 – Retrograde Summer)
  • Inger Edelfeldt, Lidandebäraren (1982)
  • Damon Knight, Främlingsstationen (1956 – Stranger Station)

 1982:4

  • Samuel R. Delany, Tiden sedd som en spiral av halvädelstenar (1968 – Time Considered as a Helix of Semi-Precious Stones)
  • Ray Bradbury, Duefast! (1978 – Gotcha!)
  • Sven Christer Swahn, Rymdhund – sällan (1982)
  • Robert A. Heinlein, Lyft dig i håret! (1941 – By His Bootstraps)
  • Larry Niven, Hålslaget (1974 – The Hole Man)

1983:1

  • James Tiptree, Jr., Arvslott (1969 – Your Haploid Heart)
  • Jack Williamson, Djupdykning (1976 – The Highest Dive)
  • George R. R. Martin, Överstyrning (1973 – Override)
  • Isaac Asimov, Minnas (1982 – Lest We Remember)
  • øyvind Myhre, Australhunden (1975 – Australhunden)
  • Clifford D. Simak, Godnatt, herr James (1951 – Good Night, Mr James)

1983:2

  • Robert A. Heinlein, Eldprovet (1948 – Ordeal in Space)
  • Marta Randall, Hemlig rytttare (1976 – Secret Rider)
  • Robert Sheckley, Specialisten (1953 – Specialist)
  • Vonda N. McIntyre, Azteker (1977 – Aztecs)
  • Sven Christer Swahn, Skeppsbrutna i tiden (1983)
  • R. A. Lafferty, I vårat kvarter (1965 – In Our Block)

1983:3

  • øyvind Myhre, John Henry (1983)
  • Evan Storm, Andras drömmar (1983)
  • Eric Frank Russell, ..och så var det ingen kvar (1951 – …And Then There Were None)
  • Bertil Mårtensson, Flygande katedraler (1983)
  • Leo Kramar, Inspiration (1983)
  • Spider Robinson, Melankoliska elefanter (1982 – Melancholy Elephants)

1983:4

  • Donald Kingsbury, Att hämta hem stålet (1978 – To Bring in the Steel)
  • Börje Crona, Omtankar (1983)
  • Ursula K. le Guin, Rosens dagbok (1976 – The Diary of the Rose)
  • Lewis Padgett, Dykter blev var bogaläfs (1943 – Mimsy Were the Borogoves)
  • David Nessle, Den slutgiltiga lösningen (1983)

1983:5

  • Poul Anderson, Vinstmarginal (1956 – Margin of Profit)
  • Robert A. Heinlein, De andra (1941 – They)
  • Lewis Padgett, Det var en gnom (1941 – A Gnome There Was)
  • Avram Davidson, Golem (1955 – The Golem)
  • Kjell Rynefors, På andra sidan porten (1983)
  • Clifford D. Simak, Gröna fingrar (1954 – Green Thumb)

1983:6

  • Timothy Zahn, Pjäsbyte (1982 – Pawn’s Gambit)
  • Bob Shaw, Andra dagars ljus (1966 – Light of Other Days)
  • Jörgen Danielsson, Teleskopbyggarna (1983)
  • George R. R. Martin, På morgonen faller dimmorna (1973 – With Morning Comes Mistfall)
  • James Tiptree, Jr., Planen är kärlek, planen är döden (1973 – Love Is the Plan the Plan Is Death)
  • øyvind Myhre, Bull Runnings krig (1983)

1984:1

  • Bertil Mårtensson, Androider tänker inte (1983)
  • Jack Williamson, Med knäppta händer (1947 – With Folded Hands)
  • John Christopher, Julrosor (1949 – Christmas Roses)
  • Poul Anderson, Smärtans problem (1973 – The Problem of Pain)
  • Walter M. Miller, Jr., Testamentet (1954 – The Will)

1984:2

  • Vonda N. McIntyre, Screwtop (1976 – Screwtop)
  • C. L. Moore, Shambleu (1933 – Shambleu)
  • David Nessle, Stadsliv (1984)
  • Robert A. Heinlein, Jerry var en människa (1947 – Jerry Was a Man)

1984:3

  • Joanna Russ, När det hände (1972 – When It Changed)
  • Jörgen Danielsson, Återkomsten (1984)
  • George R. R. Martin, Sandkungar (1979 – Sandkings)
  • Joanna Russ, Användbara fraser för turisten (1972 – Useful Phrases for the Tourist)
  • Joseph Greene, Liksom jag förlorad (1983 – And Be Lost Like Me)
  • R. A. Lafferty, En seg tisdagsnatt (1965 – Slow Tuesday Night)
  • J. G. Ballard, Slutstranden (1964 – The Terminal Beach)

1984:4

  • David Nessle, Världsräddaren (1984)
  • Orson Scott Card, Men vi försöker att inte uppföra oss så (1979 – But We Try Not to Act Like It)
  • Edmond Hamilton, Hur är det där ute? (1952 – What’s It Like Out There?)
  • Kate Wilhelm, Det milslånga rymdskeppet (1957 – The Mile-Long Spaceship)
  • Larry Niven, Alla miljarder sätt (1968 – All the Myriad Ways)
  • Bruce McAllister, När fäderna ger sig av (1982 – When the Fathers Go)
  • James Tiptree, Jr., Houston, Houston, hör ni mig? (1976 – Houston, Houston, Do You Read?)

1985:1

  • Bertil Mårtensson, Dummast i universum (1985)
  • Edward Bryant, Partikelteori (1977 – Particle Theory)
  • John W. Campbell, Vem där? (1938 – Who Goes There?)
  • Connie Willis, Brevet från Clearys (1982 – A Letter from the Clearys)
  • Harlan Ellison, En pojke och hans hund (1969 – The Beast That Shouted Love at the Heart of the World)

1985:2

  • Börje Crona, Söndagsutflykt (1985)
  • Poul Anderson, Mannen som kom för tidigt (1956 – The Man Who Came Early)
  • James Tiptree, Jr., Lövskogsnunnans lösning (1977 – The Screwfly Solution)
  • Clifford D. Simak, Jordens alla fällor (1960 – All the Traps of Earth)
  • Michael Moorcock, Se människan! (1966 – Behold the Man!)

1985:3

  • R. A. Lafferty, Besökstid (1965 – Guesting Time)
  • George R. R. Martin, Bildvisning (1973 – Slide Show)
  • Poul Anderson, Blodsbröder (1968 – The Sharing of Flesh)
  • Avram Davidson, Haven fyllda av ostron (1958 – Or All the Seas with Oysters)
  • Bob Shaw, Fullvärdig medlem (1974 – Full Member of the Club)
  • James White, Gisslet (1982 – The Scourge)

1985:4

  • Octavia Butler, Talljud (1983 – Speech Sounds)
  • Murray Leinster, Första kontakten (1945 – First Contact)
  • Terry Carr, Liv på skilda plan (1973 – They Live on Levels)
  • Jack Vance, Månmalen (1961 – The Moon Moth)
  • Cordwainer Smith, Balladen om den förlorade K’Mell (1962 – The Ballad of Lost C’Mell)

1986:1

  • Poul Anderson, En lätt lektion i att vara etnisk (1973 – How to Be Ethnic in One Easy Lesson)
  • David Langford, Kubikrot (1985 – Cube Root)
  • Harlan Ellison, På jakt efter Kadak (1974 – I’m Looking for Kadak)
  • Barry B. Longyear, Min fiende (1979 – Enemy Mine)

1987:1

  • Theodore Sturgeon, Hit och till staffliet (1973 – To Here and the Easel)
  • Bertil Mårtensson, Sång till operativsystem (1987)
  • Michael Swanwick & William Gibson, Envig (1985 – Dogfight)
  • Jayge Carr, Nätryttare (1984 – Web Rider)

1987:2

  • George R. R. Martin, Detta torn av aska (1976 – The Tower of Ashes)
  • John Crowley, Snö (1985 – Snow)
  • Charles Sheffield, Mannen som stal månen (1980 – The Man Who Stole the Moon)
  • James Tiptree, Jr., Kvinnorna som männen inte ser (1973 – The Women Men Don’t See)
  • Joanna Russ, Ingen är hemma (1972 – Nobody’s Home)

Delta Science Fiction (1972-1988)

Delta Science Fiction – Svensk SF:s största och bästa gärning framburet av förläggaren Sam J. Lundwall. Vilken bedrift! Runt 206 titlar utgivna, med en bredd som imponerar!

Under the name Delta Science Fiction, the publisher Sam J. Lundwall published a staggering 206 titles of SF translated to Swedish. Although the list contains the names of conventional SF giants, there are also rare gems interspersed, especially by Russian and Swedish authors, as well as a number of short fiction anthologies.

I will update the gallery when I get hold of new titles. For pictures with high resolution please visit my Flickr page.

Science Fiction Serien (1973-1975, Lindfors Förlag/Bokförlaget Regal)

Science Fiction Serien är en klassiker bland billig svensk SF. Utgiven i sladdriga pocketband och med förkärlek för titlar riktad till pojkar i yngre tonåren. Visst finns ett och annat guldkorn, som van Vogts Slan, men merparten är massfabricerad snabb-SF à la Gregory Kern. Tuffa män som slår hårt, ni vet. Typ Fantomen, i rymden.

De är fortfarande relativt lätta att hitta på exempelvis Tradera, oftast för en tjuga eller två. Köpläge för den som vill ha en lagom stor samling. Den svåraste titeln är Tigermannen av Alfred Bester, eftersom ett feltryck gjorde att många exemplar makulerades. De första 16 titlarna i serien utkom på Lindfors Förlag AB, medan nummer 17-20 gavs ut på Bokförlaget Regal AB – fråga mig inte varför.

The Science Fiction Serien from Lindfors/Regal is a cheap pulp SF series published in 1973-1975. These were golden years for translated SF in Sweden and many, many books were published. This particular series is dominated by Gregory Kern’s Kap Kennedy novels, but also contains a few nuggets, like van Vogt’s Slan. And some golden covers!

  1. Jack Williamson, Rymdlegionen [The Legion of Space] (1973)
  2. Alfred E van Vogt, Slan [Slan] (1973)
  3. Alfred Bester, Tigermannen [The Stars My Destination] (1973)
  4. Isaac Asimov, Stålgrottorna [The Caves of Steel] (1973)
  5. Dénis Lindbohm, Soldat från Jorden (1973)
  6. Gregory Kern, Dödens stjärna [Galaxy of the Lost] (1973)
  7. Gregory Kern, Slavskepp från Sergan [Slave Ship from Sergan] (1974)
  8. Gregory Kern, Monstret från Metelaze [Monster of Metelaze] (1974)
  9. Gregory Kern, Vansinnesdrogen [Enemy Within the Skull] (1974)
  10. Gregory Kern, Ödets sten [Jewel of Jahren] (1974)
  11. Gregory Kern, Katastrof! [Seetee Alert!] (1974)
  12. Gregory Kern, Gholanporten [The Golan Gate] (1974)
  13. Kenneth Bulmer, Robotar, UPA [The Electric Sword-Swallowers] (1974)
  14. Ferdinand Fitzschkloff, Uppror! (1974)
  15. Gregory Kern, Världsslukaren [The Eater of Worlds] (1975)
  16. James White, Evigt liv [Second Ending] (1975)
  17. Dénis Lindbohm, Stjärnpesten (1975)
  18. Edmond Hamilton, Kosmisk fara [The Quest Beyond the Stars] (1975)
  19. Gregory Kern, Fientlig värld [Earth Enslaved] (1975)
  20. Dénis Lindbohm, Eden utan Adam (1975)

Rymdböckerna (1957-1960, Wennbergs Förlag AB)

Rymdböckerna från Wennbergs förlag är en av de tidigaste SF-bokserierna på svenska (tillsammans med Atomböckerna från Pingvinförlaget).  Första boken i serien är Återkomst till morgondagen av Scientologikyrkans grundare L. Ron Hubbard. Omslagen är helt briljanta!

Rymdböckerna (The Space Books) is one of the earliest SF pulp series in Sweden. In all 20 books were published 1957-1960, including titles by several well-known authors.