Peter Leslie, The Radioactive Camel Affair (1966)

Peter Leslie, Fallet med den radioaktiva kamelen (1967 – Wennerbergs förlag, Mannen från U.N.C.L.E [6]).
Få saker åldras så snabbt som populärkulturen. Mina barn kommer aldrig förstå storheten med Nöjesmassakern, Rulle eller Galenskaparna och Aftershave, och mina eventuella barnbarn kommer likaledes rulla med ögonen över Rainbow Dash och Amigo Grande. Tidens tand nöter obevekligen på tingen, gnager bort sammanhanget och lämnar små raukar av absurditeter i förgänglighetens hav.

När jag var liten repriserades Läderlappen på TV, ni vet den där tidiga serien när Läderlappen levererade moralkakor om vikten av att dricka mjölk och att använda säkerhetsbälte – ständigt flankerad av sin medhjälpare Robin,  båda iklädda liiiite för högt uppdragna trikåer. Vi tyckte den var hysteriskt fånrolig och skrattade oss igenom avsnitten. Men jag misstänker att när serien först sändes 1966-1968 så var den hipp, ball och spännande. The times they are a-changing, för att citera en annan artist i bortglömmandets nerförsbacke.

TV-serien Mannen från U.N.C.L.E är samtida med Läderlappen och även den en daterad succé. Den sändes i hela 105 avsnitt över fyra säsonger, med efterföljande franchise som tidningar och böcker. In alles kom det ut 25 böcker, varav ett drygt dussin översattes och utgavs på Wennerbergs förlag i slutet av 1960-talet. Jag kunde inte motstå dem när de dök upp på Tradera och nu står de och pryder bokhyllan. Jag är svag för dem – underbart härliga omslag!

U.N.C.L.E. är förkortningen av United Network Command for Law and Enforcement, en jättesuperhemlig  agentbyrå i de godas tjänst. Det hemliga högkvarteret nås genom coola lönndörrar i vanliga butiker som leder till hjärtat av byrån och den äldre brittiske gentlemannen Wesley – alltid sugandes på en pipa – som huserar över basen. Hjältarna i serien är amerikanen Napoleon Solo och sovjeten Illya Kuraykin som sänds ut på uppdrag av U.N.C.L.E., inte sällan för att kväsa ärkefienden T.H.R.U.S.H.

Vilka är då T.H.R.U.S.H.? Förkortning står för Technological Hierarchy for the Removal of Undesirables and the Subjugation of Humanity, och i boken Fallet med den radioaktiva kamelen beskriver Illya Kuraykin organisationen så här:

“Det är ett syndikat av vetenskapsmän, industriägare, matematiker, politiker och folk som drömmer om att bli framtidens diktatorer. Det står över nationerna. Alla anhängarna är lysande begåvningar och har respektabla civila arbeten men det hindrar inte att de alla arbetar i ondskans tjänst.” (s 38)

Riktigt farliga skurkar således. Vetenskapsmän och ondsinta matematiker, jo man tackar! Det måste varit hur kul som helst att skriva manus till den TV-serien. Som parentes kan nämnas att James Bonds pappa Ian Fleming hade ett finger med i spelet, särskilt i utformandet av karaktären Napoleon Solo. Därtill sägs Harlan Ellison ha skrivit vissa manus, och han har ju gjort en hel bra annorstädes.

Nå väl, i Fallet med den radioaktiva kamelen ställs U.N.C.L.E. återigen mot ärkerivalen T.H.R.U.S.H. Den här gången är det mystiska stölder av uran 235 som skett på olika atomanläggningar i olika delar av världen. En U.N.C.L.E.-agent är stölderna på spåren men hittas brutalt mördad i Casablanca. Napoleon och Illya beordras ut att ta vid där spåren slutar och det blir början på ett storslaget äventyr i Afrika. De båda agenterna är tjusiga, smarta och tillsynes omnipotenta – därtill ovanligt tursamma – och hittar ledtråd på ledtråd. Sökandet tar dem vidare genom Nordafrika, senare söderut medelst bland annat kamelkaravan (därav titeln) till Sydsudan där T.H.R.U.S.H. i stor hemlighet byggt upp en atomanläggning inuti en enorm naturlig grotta. Material fraktas dit med kameler eller flygplan (som landar på en hemlig, kamouflerad landningsbana) och i grottans inre har de ondskefulla vetenskapsmän samlat allt som behövs för att skapa skapa atom- och vätebomber.

Hur skall två agenter klara detta uppdrag tänker ni? Jo, det kan man undra. Ett tag ser det väldigt dystert ut, med båda agenterna tillfångatagna och tortyren inte långt från att startas. Men ack, då inträder magdansösen som Napoleon charmat under kamelkaravanen och tillhandahåller en väg ut. Efter lite fightande, pangande och allmänna förvecklingar lyckas Napoleon och Illya med att krossa motståndarna och slutligen spränga hela anläggningen.

Det är en ganska charmig historia som måste läsas med lagom dos förlåtelse för daterad form och kvinnosyn. Men tål man sådant så är den roande att läsa. Där till ingår den i litteraturkanon för alla som vill återknyta bekantskapen med 1960-talets populärkultur. Så varför inte, gott folk?

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s