Keith Laumer, The Glory Game (1973)

Keith Laumer, Striden om framtiden [The Glory Game] (1986 – Laissez faire, Galax [5]). Cover by Alan Guiterrez.
Striden om framtiden är ytterligare en i raden av lättuggade rymdäventyrsromaner från 1980-talsserien Galax. Även om den är ett par snäpp bättre än det värsta avskrapet i genren så är den fortfarande imponerande tunn och förutsägbar. Den följer slaviskt den gängse mallen med en omnipotent Hjälte som räddar mänskligheten mot alla odds. Han är obeveklig i sin övertygelse, bergfast i sina åsikter, har fyrkantig haka och nävar av stål. Hans namn är Tancredi Dalton och han är major i rymdflottan.

Scenen är framtiden, en tid då mänskligheten expanderat ut i solsystemet och vidare ut i universum. Expansionen till trots styrs allt fortfarande av Rådet – en slags världsregering med bas på Jorden. Sedan en tid vet man också att människan inte är ensam i rymden; där finns hukkerna, en slags krabbliknande varelser vilka människosläktet hjälper med teknologi och kunskap. Även om relationerna varit ganska goda verkar hukkerna inte längre nöja sig med att spela andrafiolen, utan steg för steg knaprar de sig in i människans sfär av galaxen. Varje litet steg är i sig oskyldigt, men tillsammans bildar de ett mönster – om man väljer att se.

Och här går skiljelinjen mellan hökarna och duvorna. Hökarna hävdar att människorna måste sätta hukkerna på plats, slå fast hegemonin och kväsa konkurrensen. Duvorna å sin sida anser att hukkerna är fredliga och att allt i vår makt skall göras för att klappa hukkerna medhårs (om de nu haft hår vill säga). Keith Laumer bygger upp intrigen kring denna konflikt, där varje sida försöker på både lagliga och olagliga vis flytta fram sina positioner. Tyvärr blir polariseringen duva vs hök så löjligt skarp att den i stora stycken förstör romanen. Den enda som intar en mellanposition (enligt egen utsago opartisk position) är Dalton och naturligtvis medför detta att alla i maktposition försöker påverka honom och använda honom som en bricka i ett större spel. Men Dalton är ingen bricka, han är en spelledare, och om än inte revolutionär i vart fall oförutsägbar. På egen hand vänder han ett rutinuppdrag till ett genskjutande och avväpnande av hukkernas anfallsarmada just när den genom list styrt sin kosa till Luna.

Resten av boken skildrar det politiska efterspel som följer bragden, i vilken Dalton förvisso firas som hjälte, men där också hukkernas krigiska intentioner tonas ner av duvorna. Om bara Dalton snällt spelar med och säger rätt saker på rätt plats kan allt tystas ner och duvorna vinna. Men Dalton är en person som rakryggat säger sanningen, oaktat konsekvenserna. Detta slutar med att han skickas iväg till en liten koloni vid civilisationens rand där han ironiskt nog blir skrothandlare, ansvarig för att nedmontera en del av den rymdflotta han så högt älskar. Där kunde han ha försmäktat om inte hukkerna än en gång är på ingång – och som av en händelse precis där Dalton numera kamperar. Upplagt för raffel, igen. Utan att avslöja allt för mycket kan jag ändock säga att Landon löser situationen ånyo. Single-handed, naturligtvis – vad annars att vänta från en Hjälte?

Av Laumer har jag tidigare läst Retiefs krig (utgiven i serien Lindqvists LP-pocket), vilken inte heller imponerade på mig. Jämför man de båda titlarna så är det dock tydligt att översättningen av Striden om framtiden är mycket mer habilt utförd. Språket är rent av stundtals njutbart, men handlingen mestadels omständlig och föga trovärdig. Om jag fattat det hela rätt är boken skriven efter Laumers stroke, vilken sägs ha förändrat hans författarskap åt de mörkare hållet. Jämför man hjältarna Retief och Dalton är den förstnämnde mer en omnipotent, men ironiskt-komiskt skriven figur, medan den senare är en omnipotent, men föga glittrande-glad-figur.

Betyg: (2 av 5 | en svag bok med för stark hjälte)

Keith Laumer, The Glory Game (1973), unknown cover artist | credit ISFDB.
Keith Laumer, The Glory Game (1973), cover by Roger Zimmerman | credit ISFDB.
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s