Fritz Leiber, The Big Time (1958)

Fritz Leiber, Den högre tiden [The Big Time] (1982 – Delta Science Fiction [157])
Romanen är som ett litet kammarspel i en bubbla utanför tiden. Den Högre Tiden närmare bestämt, i motsats till den tidslinje som löper genom resten av universum. Scenen är Stället, en rastplats dit tidssoldaterna i Förändringskriget vänder kosan för att ta igen sig, dricka drinkar och vänslas med damer. Berättelsen berättas genom Greta Forzane, en så kallad värdinna vid Stället, och utgörs av hennes upplevelse av förloppet då en handfull soldater och värdinnor blir isolerade i tiden, utan möjlighet att ta sig någonstans – och där en stor atombomb ligger i en koffert mitt på golvet. Som upplagt för intriger.

Greta tar ingen plats, hon smälter in i inredningen medan hon observerar de andra allt medan en inre monolog rullar på. Just det, jag glömde att säga att där fanns några rymdvarelser också, allierade aliens i kampen mellan Spindlarna och Skorpionerna. Och just det, ett antal nerfrysta spöken och en dyngfull läkare också. Men låt oss återgå till handlingen. Få se nu, var var vi? Liten kapsel, soldater, kurtisaner, atombomb, konstiga rymdvarelser – alla inblandade i ett krig där de två fraktionerna (Spindlarna och Skorpionerna) förändrar historiska skeenden genom att skicka soldater från den Högre Tiden till den vanliga tiden och intervenera. Biff, boff, bang och tjoff – en massa slagsmål och strider. Fast det får vi som läsare inte uppleva, för allt handlar ju om kammarspelet på Stället. Men Förändringskriget är Väldigt Viktigt får vi förstå, dock förklarar Leiber inte varför. Istället är det en massa gallimatias om de olika typer av människor som blir kvar när deras rötter bakåt (eller framåt) i tiden ryckts bort. Man kan vara spöke, gast eller demon, beroende på hur man blev bortklippt ur tidslinjen.

En kort sammanfattning av handlingen: en massa poserande, ivrigt deklamerande av monologer, mer poserande, lite obegriplig filosofi, fler monologer, avslutas med intervention från Högre Ort och toppat med Fantastik Förklaring av Det Oförklarliga. Ridå. Applåder. Där till Hugopris anno 1958.

Enligt omslaget anses hans ”science fiction vara kultiverad och intelligent, utan att för den skull ge avkall på spänning och fantasirikedom”. Trist då att denna roman upplevs konstlad, gubbig och omständlig. Helt obegripligt att den hyllats så som den gjorts. Det roligaste är det flitiga användandet av Stor Bokstav i romanen. Nej, använd er tid till något bättre än Den Högre Tiden.

Betyg: (2 av 5 | passerat bäst-före-datum)

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s