Sharon Webb, Earth Song (1983)

Sharon Webb, Odödlighetens sång [Earth Song] (1985 - Laissez faire produktion AB, Nova Science Fiction Pocket [27]) uncredited cover.
Sharon Webb, Odödlighetens sång [Earth Song] (1985 – Laissez faire produktion AB, Nova Science Fiction Pocket [27]) uncredited cover.
Jag sover bäst om jag får läsa en stund innan jag somnar. För vad är bättre än att varva ner med en bok – känna medvetandet slippra iväg alltmedan man låter ögonen skumma boksidornas textlinjer. Ibland räcker det med ett par sidor, ibland kan jag plöja en halv bok innan sömnen kommer. Hur som haver, det myckna läsandet gör att jag plöjer många böcker över tid – och då är det prima att ha en fin (och växande) samling schucker SF litteratur. Stundom roar jag mig med att bara dra en bok på måfå från hyllan och se vad det blir. Senast blev det Odödlighetens sång av Sharon Webb, utgiven 1985 som nummer 27 i serien NOVA pocket. Eftersom jag hade noll koll på Sharon Webb så var det också helt utan förutfattade meningar som jag tog med mig boken till sängen.

Webb har ett intressant dilemma som huvudingrediens i boken, nämligen evigt liv kontra kreativitet. Läkarkåren har knäckt åldrandets gåta och alla kan nu få evigt liv, i vart fall om man tar behandlingen innan arton års ålder. Men det finns en baksida: behandlingen har som bieffekt att skapandekraften och påhittigheten minskar. Inga stora nya berättelser, inga symfonier, inga stora språng i vetenskapen – mänsklighetens själva signum försvinner. En annan konsekvens av evigt liv parat med begränsade resurser är att fortplantningen måste begränsas. I det framtida samhälle boken skildrar är barnafödandet reglerat av staten och de barn som föds växer upp i kollektiv utan sina föräldrar. I sovsalar och gemensamma vistelseytor fostras sålunda framtidens odödliga små ättelägg.

För att läsa kreativitetsproblematiken har man skapat ett val. De barn som är allra mest kreativa skickas till Jorden för att under de sista ungdomsåren få en fostran i konst, musik eller vetenskap – beroende på läggning. Och när sedan dagen kommer finns möjligheten att välja mellan att leva för evigt, eller att åldras och dö efter ett liv vigt åt skapande.

Grundtemat i boken är riktigt intressant, rent av härligt tankesvindlande med valet mellan en evig mellanmjölkstillvaro eller en kort brinnande låga i konstens tummelmarker. De två huvudpersonerna är ungdomar som skickas till skolan Renässans på Jorden och en stor del av boken handlar om deras gryende kärlek och funderingar kring framtidens svåra val. Egentligen hade detta räckt utmärkt för en god roman, men dessvärre hakar Webb på ett storpolitiskt drama som utanpåverk. Ett drama som orkestreras av en ondsint diktator som hypnotiserar sin befolkning. Skurken är så ovillkorligt ond att han därigenom berövas alla kopplingar till verkligheten. Det blir platt fall.

Efter att ha läst hela boken inser jag också att detta är del två i en trilogi, vilket också förklarar några av de lösa trådarna. Hade dock Webb koncentrerat sig på kärlekshistorien och utvecklat denna hade detta kunnat vara en riktigt stark läsupplevelse.

Betyg: (3 av 5 | som ett bättre vin med korkskada)

Sharon Webb, Earth Song (1983) cover by John Rush
Sharon Webb, Earth Song (1983) cover by John Rush | credit ISFDB.
Sharon Webb, Earth Song (1984) cover by Neil Feigeles
Sharon Webb, Earth Song (1984) cover by Neil Feigeles | credit ISFDB. 1980s hair cut and Startrek Voyagerish space craft…

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s